Förkyld, trött och i myskläder lyckas jag komma precis till ett bröllop och kände mig lite malplacerad. Fick några blickar :-). En äldre dam sa dock att man får se ut som man vill! Lite kul.
Vallentuna Kyrka är en av de vackraste kyrkorna jag vet för den ligger så fint ner emot sjön och det känns verkligen att de tar hand om kyrkogården. Den dag det är dags för mig att packa in så skulle jag kunna tänka mig ligga här men det är väl inget man själv får bestämma?
Kyrkor har verkligen en stor plats för det är på nåt sätt slutstationen för både lycka och sorg, dvs dop, bröllop och begravning. Vackert och sorgligt på något sätt. Som idag när jag stolpade in precis till bröllopskortet och de har sitt lilla barn med på kortet. Verkligen jättefina och så glada. Sedan vänder man sig om ser man begravningsstenar med ett barn fött och dött samma år. Kontraster.. På en annan plats en gravsten med en avliden tonåring men kommentaren du är saknad.. man vill nästan gråta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar