söndag 22 juli 2012

Utöya

Sitter och tittar lite minneskoncerten de har på nätet. Kommer precis ihåg var jag var och vad jag gjorde då. Konstigt att även om det inte berörde mig personligen så minns man det så väl. Innan jag åkte till skansen så sa media att något hade hänt i Oslo och när jag kom hem så var omfattningen betydligt större.

Kommer ihåg hur kasst jag mådde då och den här tryckande känslan i bröstet. Vet att jag konstaterade att det finns de som har det värre än jag men att det knappast hjälpte sin egen sorg. Varför tänker man så egentligen och varför försöker man jämföra sin sorg emot någonannans. Förmodligen för att försöka finna tröst.

Inga kommentarer: