Imorgon får jag ta bort skyddet för tummen. Känns lite skrämmande faktiskt att inte ha det skyddet längre. Har blivit som en kompis nästan och man vänjer sig att ha det. Visst är det vissa grejer som inte fungerar att göra med det som skriva, lyfta saker eller även ivägen i största allmänhet.
Jag får fortfarande inte lyfta tunga grejor men har börjat skriva lite med handen. Det fungerar att skriva korta rader men måste pausa emellan. Stramar duktigt på ovansidan och kraften att hålla pennan saknas fortfarande. Kan även inte riktigt böja tummen som jag önskar men hoppas det ordnar sig med tiden. Viktigast för mig är att kunna skriva just nu.
Tar tid...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar